Skrivdrömmar
Jag måste bara dela med mig av de senaste fem månaderna. Efter ett tumultartat slut på sommaren och inledning på hösten då en familjemedlem plötsligt rycktes bort satte sina spår.
Men i oktober kom en förändring som satt hjulen i rullning. Däremot måste jag ta dig tillbaka till mina tankar som 16åring. Jag gick i 9:an, 1994, och hade i uppgift på svenskan att skriva "Boken om mig". Jag gick totalt upp i skrivandet och överväldigades av kraften i att skriva. Makten det gav mig att själv få bestämma över innehållet. När jag var färdig kände jag så starkt "Jag ska skriva en bok". Den känslan bar jag med mig och 13år senare (ganska exakt) fick jag en bokidé som nockade mig totalt.
Ett halvår senare hade jag råmanuset färdigt och skickade det till en handfull läromedelsförlag. Runa, Studentlitteratur och Argument förlag visade alla tre intresse. Det slutade med att jag skrev kontrakt med Argument och året efter gavs min bok
"Goda grupper genom pedagogisk dramalek" ut. Nu 16 år senare finns den fortfarande till försäljning.
Nu flyttar vi oss framåt i tiden. Närmare bestämt till 2019 då jag träffade Caroline Säfstrand irl för första gången. Vi hade haft kontakt via Instagram innan, men det var första gången vi sågs på Feelgoodfestivalen i Mariefred. Hon frågade mig då om jag inte bär på en bok inom mig. Insikten slog ner som ett blixtnedslag! Jo! Visst har jag fler böcker inom mig! Jag kommer ihåg att jag köpte en anteckningsbok där jag samlade idéer kring karaktärer, konflikter och vändpunkter. Däremot kom livet emellan och jag pluggade lite mer. Så någon tid för annat skrivande fanns det inte.
Jag har tillfredsställt mitt skrivbehov genom att blogga och skriva bokrecensioner istället. När jag pluggat färdigt våren 2023 bestämde jag mig för att till hösten 2023 ska jag ta upp min skrivdröm igen.
Tredje veckan i oktober ser jag ett Facebookinlägg om att det bara är ett fåtal dagar kvar av ansökningstiden till Skrivlinjen vid Österlens folkhögskola. En kurs jag sneglat på många gånger tidigare. Samtidigt hade jag hört att det är svårt att komma in. Men om det var min intuition eller jäklaranamma som gjorde att jag dagarna efter hade klart två sidor att skicka in för att göra en ansökan, det vet jag inte. Kanske är det en kombination.
Samma helg som ansökan skulle vara inlämnad hade jag bjudit in Bokklubben till min mammas hus i Vik som skulle stå tomt. Det är första gången jag lät någon annan läsa mina utkast av scener och texter som jag samlat på mig sedan 2019. Det var just en av dessa scener som jag fortsatte att skriva på och söndagen samma helg skickade in som "skrivprov" till Österlens folkhögskola.
Dagarna efter den helgen i oktober skrev jag varje ledig minut. Familjen såg inte mycket av mig, utan jag satt vid datorn och bara skrev. Flowet som infann sig gjorde det omöjligt att låta bli. Jag satsade på 1000ord om dagen och det gjorde att jag inte fick någon riktig dipp utan det fortsatte bara. Innan november var slut hade jag mitt råmanus färdigt med 70000ord.
Mitt i allt detta tänkte jag att, förmodligen för att skydda mig, att jag nog inte kommer in på Skrivlinjen och att jag då skulle betala för en annan skrivkurs kvällstid. Men jag kom in! Glädjen var total och det kändes verkligen som att detta är meningen!
Jag redigerade sedan mitt råmanus och flyttade runt, rättade stavfel och lämnade sedan strax innan jul ut fyra ex av mitt första skönlitterära råmanus. Min mamma läste det på ett dygn och lämnade mig med orden att det var "över förväntan". En av de andra kunde inte sluta läsa. Sen vet jag inte hur mycket det spelade in att de ville läsa helt enkelt eftersom jag hade skrivit det. Nyfikenheten kanske tog över. Men det gav mig den boost jag behövde för att våga tro på mig själv och mitt skrivande fullt ut.
Jag har efter det gått igenom manuset ett par gånger till och förfinat det. Nu en månad efter att det gick ut till testläsarna har jag skickat det till en lektör som ska läsa de första 5000orden. En "första kapitel analys". Har berättelsen ett driv? Finns det någon hook? Är karaktärerna tillräckligt intressanta och trovärdiga?
Min tanke är att jag sedan ska använda responsen till resten av mitt manus för att förbättra innan jag skickar det till några väl valda förlag nu under våren. Jag hoppas också på mycket matnyttigt från Skrivlinjen som jag ska gå nu under våren.
I mellandagarna tog skrivbehovet över och jag fortsatte att utveckla några av karaktärerna från första boken till uppföljaren. Jag har i skrivande stund skrivit 20k ord och har i stort sett klart synopsis (handlingen med alla vändpunkter och konflikter inbakade) av del 2!
För er som är nyfikna är det två feelgoodböcker jag skriver på. De utspelar sig i Skåne & innehåller både svärta & glädje. Såklart är det bara lyckliga slut!
