När stressen återigen gör sig påmind….
Men stressen… fy fasen… brist på återhämtning. Jag funkar inte då. När dagarna äta upp av möten och annat som inte lämnar utrymme för något annat alls. Jag funkar inte då.
Helgen som gick ägnade jag åt (och Tommy för jag fick inte ihop det) årsrapporten för mitt åtagande som God man. Väldigt lärorikt men attan det har ju inte varit någon dans på rosor precis. Men vilket glädjetjuuuuuut när vi fick siffrorna att stämma!
Ikväll hade jag ett förtroligt, och alldeles fantastiskt, samtal med min dotter. Precis vad vi båda behövde visade det sig. Att få lyssna och bli lyssnad på. En stund att andas. Slappna av och bara vara. Hitta tillbaka till lugnet. Känna att det är good enough! Tagga
ner. Sluta stressa. Sluta hänga upp sig på det som inte går att påverka.
Kontentan av det blev att jag & Ellie bokade in en "mamma-dotter-dag" ❤️
En gammal bild, men fantastiska Ellie & jag