Tredje boken i serien
"Systrarna och ensamheten" av Simon Häggström, utgiven av Harper Collins (2022)
Vissa böcker är svårare att släppa än andra. Detta är verkligen en bok som är svår att släppa taget om. Den har gripit tag och letat sig in i mitt inre och rört runt -precis som de förra böckerna. Det leder allt som oftast till en ofrivillig läspaus ett
par dagar för att jag ska landa igen (bokbakis).
För er som inte läst något av Simon Häggström än så handlar det om en grupp poliser som arbetar med människohandel och prostitution. Författaren själv är polis och arbetar med just dessa frågor. Det gör att berättelsen kommer extra 𝒏𝒂̈𝒓𝒂 -det är oundvikligt
att tänka att detta händer VARJE dag!
När det kommer till 𝒃𝒐𝒌𝒆𝒏 så är detta den tredje fristående delen där vi får möta poliserna Markus & Natalia igen. Den är skrämmande bra & genuint skriven med ett fantastiskt bra språk, det flyter på och jag kommer på mig med att ha läst
sida upp och sida ner och tiden bara har runnit iväg.
Det är spänning och massa känslor och jag hoppas hela tiden på någon slags upprättelse. Med det sagt så är inte dessa böcker något för de som ser sig som känsliga. Den skildrar delar av samhället som de flesta av oss aldrig kommer i närheten av. Droger,
utanförskap & våld.
