Mitt perfekta liv...

Ibland önskar jag att jag kunde få hoppa in i en bra film eller bra bok. Och bara leva sådär rosenskimrande & perfekt! Om så bara för en dag.

Att få låtsas att allt är perfekt & bara vandra runt i den där perfekta drömvärlden där allt bara går ens väg. Så härligt det hade varit -för stunden.

Att få stanna upp i de där perfekta Instagramleendena & rena vardag utan konflikter & nederlag.

Jag vet inte om det hade varit som en frizon eller ett fängelse. Men att bara få pausa allt & låtsas att det är perfekt... jag tror att det hade varit skönt -men kanske bara i en timme eller två...

Men kanske är det därför det är så skönt att fly in i böckernas eller filmens värld ibland. För att få en paus, en verklighetsflykt.

För säga vad en vill -men det finns inga perfekta liv. Jag blir nästan lite provocerad av påklistrade leenden & perfekta bakgrunder i sociala medier. Vem försöker de/vi lura egentligen? Kanske är de de/oss själva?

Jag har då aldrig, hoppas jag, försökt utmåla mitt liv som perfekt & rosenskimrande. För det är det inte! 

❗️Jag har inte energi som en Duracellkanin. 
❗️Jag har inte tusen järn i elden. 
❗️Jag är inte alltid glad!

Många runt mig verkar tro att jag är ovanstående personifierad. Men så är det verkligen inte! Jag har framförallt inte försökt framstå som något sånt genom bloggen heller... men det brukar de flesta också inse när de börjar följa mig här ❤️ det är jag tacksam för. För min blogg är min ventil, min safezone där jag kan få utlopp för mina tankar, dela med mig av glädje & sorg -& där jag alltid är mig själv!



(null)

Puss å kram