Svunnen tid-svunna ord...

När jag är ledig så får jag alltid ett sånt sug att skriva...oavsett om det är ett blogginlägg, idéer till en novell eller en handlarlista... det liksom kliar i mina fingrar & hjärnan snurrar...
 
Men jag får inga riktigt bra idéer som bara känns wow!  Men kanske det blir en bok till i framtiden...vem vet?
 
Men hursomhelst fick jag en idé att digitalisera mer än 100år gamla ord... min mormors mammas minnesbok som innehåller dikter & hälsningar från 1900-1914... anteckningarna är för hand i gammal skrivstil så den är inte helt lättläst... men kanske skulle en digitalisering av den stilla mitt skrivsug?
 
(null)
 
Så vacker bok täckt av ett papper som är lackförseglat...
 Med fina bokmärken och vacker handstil...
 
Här kommer ett axplock från den...
 
Minne!
 
Och är ej Finland, vår ädla mor,
få så stark som i forna dar,
Och är han icke så mäktig och stor,
som fordom blad folken han har,
Ej är väl vår kärlek mindre dock!
Nej, gladt vi ofra vårt bästa vi
war bragd med hjärta, med hjärna
Åt Finland, vårt fosterland!
A.M. Roos
Agnes Lindström, 1903
 
Se hvar och en
i ögat klart.
Som solens sken
så uppenbart.
Och var så sann,
att Gud hvar stund
i själens grund
Dig skåda kan.
Hanna Gröndahl, Wasa 1900 24/10
 
Visst är det coolt, att läsa dåtidens ord och få en skymt av den samtid de då levde i. Närheten till religion och dess förväntningar...
 
Puss å kram