En stund för eftertanke...
Fick några minuter....kanske snarare sekunder av lugn precis...jag, solen o mitt kaffe... men som oftast så brukar det inte vara så länge...
Känner att mina stressbägare är välfyllda.. vet egentligen inte varför men jag har inte mycket till tålamod...så minsta lilla gnäll får det att bubbla i magen av stresshormoner...
Kanske beror det på att Tommy varit på vift den sista veckan på jobbuppdrag av diverse slag... Det tar på att vara den som ror runt allt 24-7... Saknar han -min man ❤️ Men snart så får vi honom tillbaka igen! Å då ska jag minsann röva ut honom på cykelturer må ni tro! Så vill du passa två fina barn? Säg bara till för barnvakter växer inte på träd i vår värld...
Puss å kram