När dammarna till slut brister..,,
Jag har länge hållt ventilen hårt åtdragen...för jag vet...om jag öppnar den så rämnar det, dammen brister o det finns inget stopp!
All misär, alla orättvisor -allt o alla levande som far illa! Trakasseras, våldtas, mördas, torteras....
Jag har valt att hålla det på rimligt avstånd. För jag vet om jag släpper in allt, så brister det. Det är fruktansvärt ofattbart allt som händer i världen, utanför vår dörr!
Hur ska jag välja vem jag ska hjälpa? Ja jag vet alla kan inte göra allt men alla kan göra något! Det gör jag också. Men det känns så fruktansvärt maktlöst!
Jag skänker kläder, saker o pengar -det vi kan undvara till de som behöver. Jag skickar ut kärlek till världen som den så väl behöver!
Men det gör ont! Att släppa in lidandet....men det gör mig ännu mer ledsen att det finns så många där ute som har fastnat i vi och dom- tänket! De som vill segregera o stänga ute! De som inte vill dela med sig av tryggheten... De är rädda...säkerligen...
Men för f-n!!!
Vi lever alla på samma planet, vi andas samma syre, vi dela samma atmosfär! Vi lever för helsike på samma planet!
Så inget mer vi&dom snälla! Vi är alla människor o måste ställa upp på varandra ❤️
Finns mycket symbolik i denna bild -men det överlåter jag till dig som läsare...
Sprid ljus i mörkret
-slutordet från I am Legend
Puss å kram